Idag är jag och mamma hemma hos min kompis Kaizen och hans mamma Lyndi.  Mammorna dricker te och jag leker med Kaizens coola leksaker.
Han har sådana där saker som man kan trycka o dra i och så låter det en himla massa. Undrar varför inte vi har några sådana hemma hos oss?

Hejsan,

Idag har vi bestämt att vi skall ha en utedag i någon mysig park.

Pappa tar riktningen på ett, enligt honom, mysigt ställe, men åker fel och vi hamnar i slutändan (cirka 1½ timme senare) i Fagan Park som enbart ligger 20 min från hemmet. Nåväl nu är vi här i alla fall, och inga sura miner här inte.

Det är lite kallt i luften så mamma och pappa stannade till längs vägen och köpte en hemmasydd fleecedräkt av en snäll tant för $12.

Mamma valde brallorna och pappa jumpern.

Inte gjorde det saken bättre att dom drog på mig en för liten mössa!

 Pappa tycker kläderna är jättefula, men dom värmer i alla fall och så är dom rätt bra att krypa i.... oj vad är det där?

När jag väl släpptes iväg på grönbete glömde jag snart bort min hemska skrud och fokuserade istället på alla härliga löv, pinnar och prylar som fanns att utforska i det fluffigt gröna gräset.

 Ohhh ...  vilken fin.

Efter en stunds krypande tog energin slut och min mobila lattemaskin kom till undsättning.  En varm latte i den svala höstsolen är svårslaget.

Ja, det var Söndagen den 26 April. Snart fyller min faster år!

Puss och Kram o grattis i förskott faster Camilla!

HejAlla,

Idag är vi hembjudna till The Holmgrens på  smaskig lunch och firandet av Anettes födelsedag.

Skaldjurspasta med scallops och räkor till dom vuxna, grönsakspuré till mig.

Mums.

Dagen till ära bär jag en rosa klänning som jag fått i present av min svenska vän Lemonie. Man vill ju klä upp sig då man skall träffa Jacob.

Hittade ett gammalt hockeyspel och blev otroligt fascinerad av gubbarna.

Man kunde t.ex lyfta upp dom från plopparna dom satt fast i och äta på dom.

Snart skulle grabbarna börja spela, tävlas i vanlig ordning.

Pappa och Jacob fick Finnarna och Benny fick Sverige.

Trots att jag hjälpte till att passa pucken och tackla de svenska spelarna till finnarnas fördel blev Bennys slagskott oss alla övermäktigt. 5-3 vill jag minnas samt diverse spelavbrott för Freya på isen.

Kram

//Freya

Woweeeeee!!

I am big girl now so I get to travel forwards as of today. Gosh, it truly makes a difference to travelling by car. I acn actually see myself starting to enjoy the car travelling process now when I can see where Im are going.

So, here I am with my new Giraffe from Jan Ingram that we visited yesterday for cups of tea, getting out of the car at the Koala park in Pennant Hills.

And here we are with a ...Koala! Its feeding time and Lyndi and Kaizen made it for feeding time too.

Kerri and her 2 year old Amy are here at the park too. Makes it a bit frustrating to be the only baby that is not walking but soon i will be running with these guys.

We head over to the kangaroos for feeding and photos and they are really friendly and cute. One of they reallt likes our prams.

After fun at the koalas we all go back to Kerri (she is cousins with Lyndi) and Amy's house which is just a hop, skip and a jump away. Very exciting and I really like Amy's toys. Especially her Dora the explorer car that plays music and has flashing lights. Kaizen joins in of course and we have so much fun.

Thirsty work this, playing. Amy shares her drink on the snoozy couch. Our mum's had tea and hot cross buns and chatted alot.

A top notch day no doubt!! Love /F

Och så blev det påsk tider även här i Australien. Vår snälle postbudskille kom och lämnade det här fina paketet på trappen i morse. Hela vägen från Nottingham och tant Chris som var receptionist åt mamma för 10 år sedan. Himla snäll dam den där tant Chris och hennes farbror Barry.

Tejpen till paketet var riktigt fiberrikt och mumsigt tycker jag. När vi väl tagit oss in i lådan hade kamera batteriet tagit slut. Jag fick en jättefin mjukis kanin. Bätter än choklad kanien som jag fick av mammas nuvarande receptionist tant Anne... Får inte äta varesig choklad eller färgglatt staniolpapper för mamma och pappa. Trista individer är de emellanåt mina föräldrar men jag får lita på att de agerar i mitt bästa intresse.

Prövar att ta mig till blåkulla på min kanin... hoppetihopp/ Freya

Jag har fått en siffermatta av morsan, skitsnygg.

Nollan är rätt bra, den kan man köra in näven igenom samt att den även fungerar som solhatt.

Det går rykten om att jag snart får en hel alfabetsmatta...

Freya är nu en mycket rörlig och aktiv dam som behöver en snubbel och trill vänligt underlag på sitt "kontor". Siffer mattan ligger bra på trägolvet och är betryggande underlag när hon trillar eller får ett utbrott och kastar sig bakåt. De löstagbara siffrorna är både pedagogsika och mumsiga att träna de två tänderna i underkäken emedan tand nr 3 är på väg någonstans i överkäken.

Bra konsistens för en god tugg session helt klart.

Mamma Annica, Pappa Henric och Freysan

 Så hääär fin blev min tunga efteråt

Så  kom dagen som vi väntat på med blandade känslor hela familjen. Förväntningar att framförallt Freyas amning skulle bli effektivare och därmed längre nattsov. De långsiktiga positiva effekterna är hopp och förväntan om förbättrad tungmotorik, effektivare svälj förmåga och därmed jämnare funktion i käkleder och kranium. På ren svenska - förbyggande syfte för optimal talutveckling, skall utveckling och öron dränering.

Vår tid var klockan 11 på Fredag förmiddag och pappa Henric var ledig från jobbet och var chaufför och stöttepelare. Goda råd och homeopat "remedies" hade vi fått från Dr Sharon i USA så vi var redo om än dock lite nervösa som föräldrar.

Mamma Annica sa, att efter sin upplevelse med Freya i Bangkok i slutet på förra året, har hon accepterat att föräldrarollen innebär att vara lugn inför sin bebis vare sig man känner sig lugn eller inte. Insiktsfullt eller vansinningt... vem vet, men det kändes nog rätt skönt att veta att det var viss klokhet mitt i bland all nervositet.

Dr Laurie Kobler, tandläkare och oral kirurg, var professionell och lugnande och efter en bedömning och lokal bedövning var vi redo.

Freya var vansinning över att ligga på rygg OCH vara fast hållen samtidigt. Inte den bästa starten men så var det. Fick oss som föräldrar att inse hur lugn och glad Freya är som person,då det är så otroligt sällan hon blir upprörd. När hon blir upprörd dock, då är det ett sant lejon raseri. Tack och lov går de över fort men jobbigt för både Freya bebisen och dess föräldrar.

Med vansinning och lokalbedövad Freya skred Dr Laurie till verket och gjorde ett snabbt "snitt" med lasern genom den lilla, lilla skinn biten under tungan - frenulum. Ytterligare ett " snitt" gjordes under tungan på dess högra sida.

Som Freyas mamma kändes det som en evighets procedur (och naturligtvis för Freya också!) och att det kom mängder med blod. I själva verkligheten  tog snitten 2-3 minuter med  ca 1/2 tsk blod.

Freya fick Acanate homeopat piller mot chock och inflammation och Arnica mot svullnad och värk direkt efteråt och en mycket välbehövlig amnings stund så hon fick lugna ner sig och vara  fri ochupprätt igen.

Sympati tårar från sina föräldrar naturligtvis. Inom en kvart var stora smajlet tillbaks, tårarna torkade och familjen på väg mot välbehövlig lunch.

Freysan hade ett rätt jobbigt dygn efter lokal bedövningen släppte, öm helt klart och förvirrad hur hon skulle amma med sin nya frigjorda och längre tunga samt trött från den stora känsloanspänningen efter fasthållning och ingrepp. Jobbig natt för mamman som erbjöd amning till en bebis som ville amma men inte kunde. På lördag eftermiddag var ammningstakten återställd och skillnaden var enorm.

Från att ha vart tvungen att ta täta pauser och sitta upp och hämta andan under ammning så var det nu ett lugn över processen och inget paus behov. Fantastiskt skönt för oss bägge.

Det tog nästan en vecka innan våran Freysa var helt tillbaks  "i sig själv". Lek stund med Kaizen var ok men inte riktigt lika skoj så veckan spenderades mest hemma och med mycket vila.

Tack för all hjälp och omtanke från våra vänner världen runt i samband med Freyas tung process.

Kramar från ranchen med mamma Annica vid tangentbordet