Oj oj oj oj!

Mamma och jag har vart ifrån varandra i TRE hela dagar, det har vi aldrig vart förut. Pappa och jag har haft en jätteskojjig helg med shopping, leka och besök på tehuset i Hornsby. Jag har till och med fått ett nytt fint stall till mina hästar.

Mamma har vart i Melbourne igen, den här gången för att undervisa ihop med nonna Sharon. Hon längtade efter mig hela tiden.

Vi blev så glada i morse mamma och jag när vi fick göra stooora morgongoset. Mamma tyckte jag hade fått så fint stall så. Hon fick provrida en av de nya hästarna.

Mamma har med ett stort paket hem från Melbourne till mig. Ohh vad spännande. Jag öppnar och, och , och , och ... det är en rosa ryggsäck med livstidsgaranti från Crumpler. Jag blir jätte glad och upptäcker snabbt att det är ett lite annorlunda väskkoncept det här med ryggsäckar.

(Ryggsäcksutmaningen är filmad i 2 delar nedan)

Väl på så får den allt sitta på. Jag kommer själv till insikt hur obekvämt det faktiskt kan bli att ha en ryggsäck full med hästar pá mig och sedan bli fastspänd i bilstolen. Bäst att ha väskan i knät när man åker bilstol kommer vi på, mamma och jag tillsammans.

Och sen har vi en jättemysig mamma - Freya dag.

Vi åker och gosar med Magic, vi springer i sanden alla tre idag. Jag först, sen mamma och sist Magic. Magic har en ajjis på halsen så vi rider inte idag utan gosar om honom istället.

Vilken dag!!

Freya - ryggsäckarnas drottning.

  Hur man brottar på sig en ryggsäck del I

  Hur man brottar pá sig en ryggsäck del II

Tänk vad tiden går fort när man har skoj...

Det är nu Tisdag och i kväll flyger vi hem till Sydney igen.

Vi packar ihop, städar fint, tvättar lakan och smyger ut på en liten cafe runda inna det bär av mot Melbourne och Tullamarine igen.

Vi har haft det jätteskoj men nu längtar vi hem till pappa, Magic och huset kanan.

Redo för take off. Gör som de säger - läser instruktioner utifall en nödsituation skule uppstå.

Pegasus och jag lyssnar på inflight entertainment och delar på en påse ekologiska popcorn. Borta bra, men flyga hem är alltid bäst.

Freya - flygpoängssamlare

I dag har det mojnat. Pälsen är nu endast naturligt rufsig som sig bör. Inget okynnesblåsande här inte!

Ngarie och Ralf far tillbaka till Melbourne rätt tidigt. Mamma, nonna och jag går och äter fish & chips i byn följt av kaffe på stranden. Mamma och jag vadar bland sjögräset, kastar sten i vattnet och känner sanden mellan tårna. Härligt med tjej helg. Kan helt klart vänja mig vid den här livsstilen.

VI beger oss hem till lunch och sen får jag uttrycka min kreativitet med presenten från nonnas barnbarn i USA. Jag har fått ett baknings kit nämligen. Muffinsformar, vispar och degskarpaor och en massa bra saker. Mamma kompletterar med ett paket muffins mix och choklad och sen är vi  "in business" som man säger.

Fint förkläde vá!?

Och sedan den  avslutande "touchen" med min favorit ingrediens -choklad!

Det blir jäättetjusigt, och mumsigt. Jag bjuder pá eftermiddags te pá terrassen i sann imperie anda. Jättemysigt.

Himmelsk dag i Sorrento.

Freya - te prinsessa

Och sá vaknar vi i huset vid stranden. Det är ett jättefint hus med stor gräsmatta att springa pá och en tennisbana som man kan leka häst pá - strálande.

Det bláser lite fortfarande i cyklonens efterdyningar.

VI tar en tur in till själva byn Sorrento via stranden.  Stranden är jättefin och klipporna är dramatiska. Jag blir lite stressad av blásten faktiskt. "Det bláser i Freyas päls" säger jag till mamma. Mamma bär mig och agerar vindskydd.

Vi var inte beredda pá att det skulle vara sá kallt sá varma kläder har vi praktiskt taget inga alls.

Snabbvisning av stranden blir det och sen till byn. Och där fanns det...

En STOR glass!

Efter stora pälsbláset är det definitivt dags för en glass till mig och kaffe till mamma och nonna.

Vi tar en tur upp och ner för Ocean Drive som har havs utsikt frán bägge háll. VI är i lä mellan husen och har det jättemysigt i solen.

Sen far vi hem till tant Ngarie´s hus igen (det är mammas vän som så snällt lånat ut sitt hus ill oss), lagar lunch, vilar i solen (Nonna är jet laggad) och springer i gräset.

Ngarie och hennes man Ralf kommer på eftermiddagen. Ett kärt återseende. Ngarie har träffat mig när jag låg i mammas mage så vi känner ju varann nästan.

Ngarie och Ralf har bokat bord på segelklubben till middag. Klär upp mig i bästa munkjackan, klänningen Balipärlhalsbandet och pyjamas byxor.

Det är jättefint från balkongen. Båtar, strand och solnedgång och allt möjligt fint att spana på.

Ralf ordnar fördrinkar till oss damer....

Nonna och Ngarie fár vänta en stund för de ville ha nágot som var lite mer arbetskrävande än äppeljuice.

Sen föflyttar vi oss in i restaurangen och det blir stek med grönsaker och glass!!

Mumsa mumsa mumsa!

Vi har sá trevligt sá. Sen blir det mörkt och vi tittar pá stjärnorna pá natthimlen innan vi gár in och hover.

Freya - socitets minglare

Vi ska ut och flyga IGEN!

Mamma och jag skall flyga till Melbourne och träffa nonna Sharon från USA. VI har ju inte sett henne sedan strax före förra julen så vi är jätte trissade.

Det är mindre trissande att kliva upp 4.15 på morgonen, fast på 2 minuter har jag bytt pyjamas byxor mot shorts, pussat pappa hej då, satt mig med Pegasus och hästväskan i bilstolen och pratar non stop med mamma.

"Freya checking in" säger jag så fort vi kommer in i avgångshallen. På bilden överst talar jag om för flickan vid incheckningen att det är min bilstol hon sätter klisterlappar på!

Jag var jätteduktig och ställde Pegasus på bandet men han får flyga med i kabinen... Det var ju bra.

Och  när vi är incheckade springer jag bort och säger "Godmorgon flygplanen, hovit gott? Mamma, den här flyger vi"

VI hinner med fruktsallad och kaffe innan det är dags att kliva pá.

Fin fönsterplats till mig och pegasus. Jag älskar att flyga, det är så jätteskojjigt.

Den här flighten är fantastiskt för den är precis lagom. En timme är perfekt. Det hinner aldrig bli ett sånt där läge när man känner att det är dags att kliva av innan vi har landat lixsom.

Från 28 grader varmt i Sydney med väderprognoser på 40 grader plus för den här helgen, landar vi i 22 grader och dugg regn. Svalt och skönt tycker mamma och jag.

Jag får springa massor efter ett mindre drama där mamma upptäcker att hon lämnat sin telefon i stolsfickan framför sig. Tydligen var planet precis på väg till Cairns när gate personalen stormade ombord och fick ut den. Tänk vilken tur att mamma kom på att den låg där innan planet lyfte..

VI hämtar en vit hyrbil och åker in till stan. Mamma har lovat att jag ska få klappa hästar. Inne i stan?? Jag är lite skeptisk faktiskt.

Korv och hips till lunch!!

Viktig Shopping i choklad affären!!

Efter en tupplur i bilstolen och mumsig lunch på en liten restaurang i det där lilla trånga kvarteret med gränder där Haigh´s choklad affär ligger, får jag en choklad glass. Den är faktiskt så stor (eller så är jag så mätt från lunchen) att jag bara orkar äta hälften.

Men nu är ju frágan vart de utlovade hästarna tagit vägen.

Mammans överraskning:

"TITTA HÄCKHÄSTAR" (skäckhästar) skriker Freya när vi har lekt i en kvart pá hörnet i den med kusken avtalade korsningen. Ekipaget kommer som jag lyckades beställa efter intensivt letade pá gator och torg och till slut googlade fram.

Melbourne har en gammal lag som tilláter hästar inne i city. Det visar sig att de inte kommer in förrän tidig eftermiddag till staden. Det förklarar ju kanske varför inga hästar hittades klockan 10 pá morgonen av den fokuserade mamman som körde upp och ner pá Swanson street med en sovande Freya i baksätet febrilt letandes häst och vagn till dottern.

Ett löfte är ett löfte och 4 telefonsamtal senare har vi en häst och vagn bokade till klockan tvá.

Att det sedan blir skäckar är den optimala universala manifestationen (eller lyckträffen som mánga skulle säga) och dottern är lyrisk. (Skäckar är det finaste som finns tycker Freya)

Mamman pá gränsen till tárar av glädje (och stress över priset ;) ). Freya klappar och gosar med skäckarna och kliver världsvant in i vagnen, som om det här transportmedlet används varje dag.

En halvtimmestur upp för Lonsdale Street blir det. Freya sitter alldeles tyst hela tiden. Háller mig i handen och vinkar till folk pá gatorna och ute serveringarna som vi travar förbi. En sán där "once in a lifetime stund". Vi njuter och myser och det klapprar sá fint om skäckhästarna och vagnen knarrar trevligt.

Freya säger efter en stund "Häckhästarna fölla me huset kanan!!"

I den stunden inság jag vilken rockstjärne status man har som förälder till en tvááring. Hon betvivlar inte en sekund att hennes mamma helt enkelt köpt hela ekipaget till henna och att de skulle fôlja med oss hem.

En temporär boost för mamman. "Tänk att dottern tror att jag kan fixxa sádana saker". Och sekunden efter kommer paniken "Himmel och plättar, hur förklarar jag för henne att ekipaget bara är várt i 30 futtiga minuter?"

Pá Freyas kloka vis tar hon det med lugn att de var vára i 30 minuter och att hästarna och vagnen inte fár plats pá planet hem till huset kanan.

Vi tackar hästarna och kusken och tar en tur till parken pá vägen mot flygplatsen igen. Nonna Sharon är sen frán Auckland där hon väntat hela eftermiddagen. Tydligen har regnen i Melbourne under natten, efterdyningarn frán cyklonen Yasi, skapat förseningar.

VI har fyllt dagen med allt sánt som man blir glad av sá lite väntan gör oss ingenting. Yarra floden är pá bristningsgränsen och vattenpölarna i parken är stora och hoppvänliga.

Till slut fár vi nonna Sharon i bilen och kör söderut till Mornington penninsula och Sorrento där vi har fátt lána ett hus att hänga i. Spännande dag imorgon helt klart.

Freya och mamma - kuskandes i Melbourne

Så har då hemestern tagit slut kan man säga.  

I morse blev allt så himlans sorgligt  när mamma började plocka ihop alla sakerna igen. Vulkanutbrottet som jag hoppades skulle förlänga vår semster, ser ut att ha lugnat ner sig och alla flighter till Sydney verkar hålla tiden. Suck!

Gårdagen bjöd på solsken,     värme och himmning i poolen. Jag fick bra kläm på simring och armpuffar - vilken höjdare. Himmade på djupt vatten utan mamma och pappa...nästan.     

Idag har det vart svalt och mulet. I skrivande stund har regnet strilat ner i en timme efter flera timmar av korta åsk mullranden i fjärran. Då det mullrar rider jag och svarta hästen i full fart in i huset och lägger oss på madrassen. Mamma säger att åskan inte får komma in i huset. Skönt, den är bra mullrig den där åskan emellanåt.

Mamma och jag har dock himmat i poolen på morgonen, tagit en dust med kuddarna och sen har jag fått vidareutveckla min kreativitet med stenar och nagellack som mamma introducerade i går. (Vad gör mammor när allt rit papper är slut och målarböckerna fullskapade?)

Badrummen här på huset på semestern har nämligen fina stenar på golven istället för golvbrunnar.Himla fiffigt, och den kreativa mångfalden är oändlig när jag kommer igång.

Mamma donerar det vita och det rosa nagellacket och jag målar stenar hur länge som helt. De blir jättefina och jag är supernöjd- och stolt! Mamma och pappa också.

Mamma och pappa får massage idag av samma massös som kom häromdagen. De turas om att ligger under en sarong och mumla och grymta ohörbara positiva saker. Jag målar lite mera stenar och sen är det dags att ta en runda i gräset med käpphästen.

Nudlar och korv till lunch, ser fram emot att komma hem och äta jordgubbar och chokladglass faktiskt. Mamma och pappa kommer nog sakna det här med att ha en kock.

Snart går nudel gonggongen och sen bär det av till Denpasar och det stora, stora, stora, stora vita hygpanet (som gissningsvis är rött), som tar oss hem till huset vid kanan och bageriet. Kanske inte blir så tokigt att fara hem ändå.... Kan nog impa på Kelly att jag har förfinat mina simfärdigehter. Jo, det blir nog bra. Och så kan mamma och pappa jobba ihop lite mera pengar så vi kan åka på hemester snart igen.

Freysan - världsvan resenär    

Så har det då hänt. Jag har kissat på toaletten för första gången i mitt liv. Med lite uppmuntrande ord och löften om en godis blev det rätt lätt att välja den här tjusiga porslins anordningen framför den fina välmanikerade gräsmattan.

Jag får till två toalettbesök innan vi far iväg på en liten tur till Ubud igen.

Mamma och pappa är stolta och jag skiner som en sol. Vi firar med fika och en jordgubbs cheescake på Starbucks. Jag äter upp jorgubbarna på toppen och mamma får den mindre mumsiga cheescaken under jordgubbarna. Pappa tar en choc chip cookie. Tänk att toa träning kan vara så.... underskattat.

Ubud är förhållandevis lugnt I dag. Temperaturen är lagom varm och det är lagom fuktigt. Vi tittar i affärer och shoppar lite fina "pärlor". Halsband och armband, nya sandaler till pappa och 23 klänningar till mig med alla färger, mönster som någonsin designats i textilens historia.

Lunchar på ett Tropiskt cafe. Jag får "hips" (chips - pommes frites) och korv. Är helt nöjd med bara hips faktiskt, och apelhin juice.

Sen tar mamma och pappa fisk pedikyr till efterrätt.

De sitter med fötterna i 10 minuter var i varsitt akvarium och láter

de små fiskisarna mumsa i sig döda hudceller och annat smaskigt för små fiskar. Yucky tycker jag!

Jag låter unicorn pröva och prövar själv  med fingret.

Fascinerande upplevelse helt klart för  oss allihopa.

Härlig dag, massor av nya intryck och en ny hilm - Ice Age 4.... Visar sig bara vara trailers. Men musen med nöten är riktigt skoj faktiskt.

Sá trött sá jag gráter när mamma badar mig och stoppar mig i säng.

Äventyrsresenären Freya

-----

  Här fár Ecka, en av vár villa personal, leka med skäck hästen. Och det är en svárkvalad  och avundsvärd position.   

Ecka och Ayu - vár fantastiska kock - fár en introduktion till "horsemanship" och Flicka 1 pá samma gáng. Ayu fár senare lána Aprikos hästen, medans mamma och pappa njuter av sin Nasi Goreng, kyckling samosor och stark jordnötssás.

Semestern börjar sá lida mot sitt slut. Freya har vuxit enormt socialt under tiden pá Bali. Frán en reserverad tjej som inte vill säga hello eller good morning har desssa fraser och artighets utbytelser sá sakteliga börjat fá en regelbunden plats i hennes vokabulär. Notera regelbunden, inte konsekvent. ;)

"Thank you, bye bye" har dock funnits i teckenspráksform redan innan hon började prata sá den frasen gár per automatik i alla lägen.

Viljan och självständigheten tar sig áterigen nya och mera avancerade former som är báde páfresatnde och utvecklande i mitt och Henrics föräldraskap.

Hur stöttar man sjävständghet och problemlösande logik i sitt barn utan att för den skull bli överkörd och slutkörd själv?

Freyas "bye, bye hee you hoon" lek, där hon gár till jobbet eller nágon annastans börjar ta ut svängarna och hon vágar sig utom synháll korta stunder, kommer tillbaks och är jätte lycklig över sitt mod och sin bedrift.

Hon är väldigt inkluderande av sin familj, alla máste vara med, alla fár smaka (om det inte är glass och under förutsättningarna att hennes bit är störst!!) och ingen fár lämnas utanför.

Hästarna är fortfarande den mest använda leksaken av alla. De turas om att sova i sängen med henne. Vi fár ha en acceptabel kvot pá hästar i sängen, annar fár Freya inte plats.

Flicka filmerna är klara favoriter. Flicka 1 som inköptes här pá Bali har nu gátt om Toystory 3 och den kan vi lugnt visa 6 ggr dagligen om vi vill...

Under Sanur vistelsen tittade vi pá Toystory ett par tre gánger under 9 dagars tid. Det var andra aktiviteter, dagliga strand promenader och annan set up i boendet.

Här i Ubud är det bara vila och lugn som härskar sá platt tv´n och DVD spelaren har fátt en nyrenässans som gett föräldrarna utrymme för nágra middagar som nästan kännts som pá tu man hand samt gemensam solstund i solstolarna vid poolen. Föäldrarna är evigt tacksamma för Flicka som en bra balans i poolandet, lilla promenaden bland risfälten för att besöka ankorna som bor där, grässpringning, hästhoppning, sänghoppning, kexpaus, kuddmys i kuddtornet, rita och mála naglarna, plocka gräs (om faktiskt är ägg), leka med kissemissarna och bygga med stenar samt läsa lite böcker och gosa under en liten fruktstund.

Vár oro över allt vatten här i villan har stillats av en otrolig förnuftighet hos en liten dam. Vi har matat guldfiskarna tillsammans och hon vet och förstár att det gör vi tillsammans och absolut inte ensam. Poolen är samma sak och vi förundras över hur självklart det är för henne att inte bryta de fá regler som implementerats. Kanske det är därfor - för att reglerna är fá, och rätt lätta att komma ihág? Eller att det finns sá otroligt mycket annat att engagera sig i? Vem vet. Nyfiken är Freya av naturen men har aldrig vart nágon som skall "pá och röja" med saker, höjder, vatten, skáp, ládor, knappar, sladdar etc etc. En välsignelse isig, men som säkert tar en annan uttrycksform tids nog. :=)

Reflektions kramar fràn Freyas mamma - direkt frán guldfisk dammen, det är där kontakten till datorn kan kopplas in.

Och så gryr ytterligare en dag i vårt palats i risfältet mitt i ingenstans på Bali.

Här sussar jag så sött i min egen himmelssäng i palatset.

---------

Pappa och jag smyger upp tillsammans och låter mamma sova vidare. Vi äter vattenmelon och toast med jordnötssmör, ”maskigt”. Sen tar vi en liten tur upp till kuddtornet.  Vi hoppar och studsar i kuddarna  en stund, och spelar på bambuxylophonen. Jag börjar bli riktigt vass på den.

Mamma stiger upp efter personalen har anlänt (annars brukar mamma och jag säga god morgon till dem när de kommer) och vi kramgosar i rotting fåtöljen.

Sen blir det föräldrafrukost. Jag vill absolut simma men lyckas på något vis bli övertalad att titta på Toy Story 3 medans mor och far äter frukt med yoghurt och honung och skinkomeletter.

Sen blir det dagens första dopp. Efter gårdagens utflykt till Ubud blir det en avslappnad dag vid poolen, i gräset, i tv soffan och i kuddtornet. Strålande sol under förmiddagen, perfekt värme (inte grill värme som det är just nu i Sydney, utan bara så där mysigt så man skuttar runt naken i gräset, himmar i poolen en stund, kollar in Flicka DVD´n och dricker vatten med juice i – enastående) och en lätt bris. Poolen är riktigt svalkande så man kan  ”himma”  i den en stund och sen återgå till aktiviteter i värmen.

Pappa gör fina svanhopp och volter  i poolen och jag härmar fint med uppblåsta ankan. Sen vilar vi och kollar rodeo scenen i Flicka 1.

Till lunch idag blir det Mei Goreng och korv och mamma och pappa tycker det är den mumsigaste de ätit på hela tiden här på Bali.

Jag posar lite i min nya klänning som pappa handlade på marknaden i Ubud igår. Tjusig värre!

Nu har vi vart pá semester sá länge att det nästan känns ok att fundera pá att fara tillbaka till Sydney, fast det är tydligen himla varmt där....

Kramar frán rockstjärnepalatset och divan Freya - rock on!