Och så blev det påsk tider även här i Australien. Vår snälle postbudskille kom och lämnade det här fina paketet på trappen i morse. Hela vägen från Nottingham och tant Chris som var receptionist åt mamma för 10 år sedan. Himla snäll dam den där tant Chris och hennes farbror Barry.

Tejpen till paketet var riktigt fiberrikt och mumsigt tycker jag. När vi väl tagit oss in i lådan hade kamera batteriet tagit slut. Jag fick en jättefin mjukis kanin. Bätter än choklad kanien som jag fick av mammas nuvarande receptionist tant Anne... Får inte äta varesig choklad eller färgglatt staniolpapper för mamma och pappa. Trista individer är de emellanåt mina föräldrar men jag får lita på att de agerar i mitt bästa intresse.

Prövar att ta mig till blåkulla på min kanin... hoppetihopp/ Freya